Rubrik

Vad ska man säga?
Jag har gått i tre dagar och önskat snö, äntligen känns de som om någon lyssnar på mig!
Nu önskar jag mig en jacka, en tjock vinterjacka stor nog så magen får plats..! Hoppas jag kan få de också..

Idag ska jag in till KS och ta min spruta.. jag är otroligt spruträdd så förhoppningsvis går det här vägen. Mamma följer med!
Så de ska nog fan gå bra de här också.
Förövrigt så är jag nu i vecka 30.. Känns helt sjukt..
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta..
Längtan är så otroligt stor samtidigt som paniken sitter kvar i kroppen.. Förlossning, förlossning, förlossning..
Jävla skit, kan man inte tänka på något mindre skrämmande längre?
Sitter och tittar igenom alla bebiskläder jag fått ibland.. får tårar i ögonen när jag inser hur mycket folk faktiskt bryr sig och vill hjälpa..

Nu är det bara dagar kvar till begravningen också, sen ska vi fira vår älskade vän Ervins födelsedag.. Sen går det några dagar sen är den där jävla operationen.. Jag har tuffa dagar framför mig känner jag. Och det gör det inte lättare att ungen stressar på och gör mig oroligt för att hon ska titta ut också. För det är lite för mycket än vad jag klarar av just nu.

Men du är välkommen.
Vi ska aldrig få dig att tro annat
<3

Jamenasså

De här va ju roligt.. Eller inte.
Sitter jätteuttråkad medans Alex spelar både Minecraft som han fick mig att köpa åt honom och väntar på att få spela LoL med Pontus..
Funderar på om det är mer värt att gå och lägga sig..
Haft sån panik och ångest hela dagen så skulle nästan vara skönt att bara bli av med skiten.


Paniken!

Satt nyss och tittade på mobilen. Har en sån där graviditetsapp nedladdad som jag brukar kolla och läsa av en gång i veckan ungefär. Alltid varit lika spännande att se hur veckorna gick.. Idag stannade hela världen. 29.. Vecka 29!
Det är alltså 11 veckor kvar tills lillan är förväntad titta ut.
Det är mindre än tre månader. Det är typ chans varje dag att ungen bestämmer sig för att inte längre stanna där inne.
Nästa vecka är det vecka 30.. Hör ni hur det låter?
Min bästaväns storasyster fick sin lilla Jack i vecka 35! Är jag verkligen redo?
Varför kan man inte få ett exakt datum då man vet att hon vill titta ut, så man kan vara lite förberedd?
Jag känner mig vilse.. Känner mig rädd, jag vågar typ inte göra något. Vaknar på mornarna och första tanken som slår mig när jag öppnar ögonen är "tänk om idag är dagen jag för första gången får träffa och se min dotter"..
Samtidigt som jag mer än allt annat vill att hon ska titta ut nu, så känner jag mig inte redo..
Fortfarande så otroligt mycket att göra hemma och bara en tanke på förlossningen gör att jag vill backa flera veckor tillbaka. Hur ska man veta att man verkligen är redo för det?
Hur vet jag att jag kommer klara det, och vad händer om jag inte klarar förlossningen? Om jag inte orkar kämpa?
Tänk om något händer med lilltjejen tack vare mig?

Så otroligt mycket tankar och funderingar.. Och tårarna bara rusar ner för kinderna. Jag vill såklart att hon ska stanna hela graviditeten ut, så jag vet att hennes lilla kropp verkligen klarar det som kommer. Och så vi kanske inte behöver ligga på sjukhuset så länge.. Så vi kan få komma hem och starta våra liv, vår familj, våra första dagar i livet som tre istället för två.
Jag älskar min Alexander jättemycket, mer och mer för varje dag som går. Och ju mer jag tänker på det, ju mer ser jag att han också växer.. Vi var ju på MVC här om dagen och lyssnade på hennes hjärta. Och jag kunde inte låta bli, kunde inte släppa Alex med blicken.. Han såg också ut att vara hela omtumlad av att höra att hans lilla flicka lever och är frisk. Och han kände en av hennes alla små träningspass i magen här om kvällen.. Hans leende är det vackraste jag någonsin sett.. Man riktigt ser hur stolt han är, hur mycket han längtar. Han vill nog inte vänta längre. För var dag hör man "kan du inte ge mig min dotter nu? Nu vill faktiskt jag ha henne" .. Jag vet att han kommer bli den bästa pappan. Han kommer göra allt för henne. Och aldrig låta de hända henne något.
Han kommer skydda henne mer än han någonsin skyddat mig.
Och nu är det inte lång tid kvar förens han för första gången får se och hålla sin flicka. Och det är en syn som jag aldrig kommer glömma..!


Jag längtar, jag är rädd.. Jag är nog allt det som hormonerna ser till att jag ska vara.. Jag är gravid, jag är en blivande mamma!


uppdatering

Nu var det ett tag sen jag skrev igen. Jag måste verkligen bli bättre på de här att skriva lite varje dag.. jag behöver det ju själv.

Igår var vi bara iväg till barnmorskan, Alex fick höra hennes hjärta slå och jag blir lika lycklig hela tiden. Varje gång vi får minsta lilla tecken från henne.. Otroligt va jag längtar efter dig min lilla flicka!

Idag har vi varit hemma, Peter kom över och hälsade på och skulle sätta upp en brandvarnare men till slut blev de inget. Sen har massa nya bekymmer dykt upp.. eller vad man nu ska säga.
Alex har fått tid för operationen idag, han har fått en kallelse till rättegång som vi inte har någon aning om vad de handlar om ( han ska vittna till något ) och sen även begravningen bokad.
Eftersom det vart så mycket på en gång så brast jag såklart helt.. Känns inte alls kul.. Usch..

Nu ska jag peta på min man och få honom att åka med mig ner till butiken och hämta ut mitt paket. Det är andra dagen i rad han somnar i soffan innan klockan 9e på kvällen. Jag vet inte vad jag ska göra riktigt.. lämnad ensam vaken.

!


LoL

Idag känner jag mig fan inte bra.. ont bakom ögonen och världens huvudvärk. Så idag blir det till att ta de skitlungt och bara spela LoL..
Tänkte passa på att försöka lvla lite.

Imorgon är det MVC, lyssna på lillans hjärta och så..
Så får hoppas att de går bra!

Bålsta

Sitter hos mamma igen, vid hennes nya dator!
Väntar på middag, idag blir det fläskytterfilé med råstekt potatis till!
Suuupermummsigt.. Ikväll har jag väl inga planer som vanligt, utan blir väl höra av sig till Tobbe och träffa honom en stund när man kommer hem till Kallhäll och sen se vad som händer. Vår reservplan lockar dock, chips godis och myskväll!

Varit i Kista nu också, och varit förbi hemma hos min älskade mormor och morfar.
I kista åt vi på Mc Donalds och typ tittade massa i butiker. Jag köpte en ny BH eftersom ALLA mina är för små nu när jag är gravid! Och tillhörande trosor, sen hittade jag två tröjor jag blev helt kär i på New Yorker. Och sen hittade jag lite smått och gott till Alex, men vad han får är en suprise!
Köpte även två tröjor till lillebror. 150 kr.. kändes värt.
Lina hittade en skitsnygg skjorta som hon köpte och sen hittade hon massa bebiskläder.. haha så himla söt tjej min kusin.
" - Det riktigt kliiiar i fingrarna när jag går på bebisavdelningen!"
Efter Kista åkte vi och fikade hos mormor och morfar, dem hade varit i Västerås och handlat bebiskläder dem med <33
Kärlek till min familj som är så himla gulliga och köper massa saker dem absolut inte måste. Och sen tittade vi förbi över hos min morbror och hans fru! Anna hade bett mig komma förbi och visa magen så nu när jag ändå va dit så passade jag på..
Lyckliga Anna riktigt sväva på moln.

Nu ska jag kanske hjälpa till med något.
Och sen ska vi röra oss till Kallhäll igen.

<3

Då börjas de igen

Ångesten ligger mig långt över öronen. Hela natten har jag legat vaken typ och haft sån panik. Sovit fram och tillbaka sedan klockan 5 tills nu för ett tag sen då jag gick upp. Klockan är 11 nu och Lina vaknade precis. Vet inte vad som sker idag.. Får ringa mor min och kolla läget och planerna. Jag vet inte vad mer som finns att skrivas. Jag hade de jättetrevligt igår på Eagle förutom alla sliskiga killar överallt. Nästan så man tappar sugen på att gå ut när folk ska bete sig sådär.. speciellt folk som vet att man har kille.

Mysig kväll

Vid halv 5 kom Lina hit, eller ah, till Bålsta.
Vi gick på bolaget och handlade alkoholfritt och några öl till bror..
Sen gick vi hem, lillebror lagade middag. Hans kycklinggryta! <3

Sen åkte vi hem till Kallhäll, vi satt och snackade skit, och gjorde oss i ordning för att gå ut till Eagle. Robban spelade ikväll.
Jättemysigt, massa mysiga människor.. och även mindre mysiga!
Nu är klockan strax efter 12 och vi är hemma igen.
Sova står närmast på schemat så får vi se vad morgondagen har att erbjuda!

Förövrigt så fyller dullan år nu ! Grattisgrattis gamle man !



JAG SAKNAR MIN ALEX REDAN. HELT JÄVLA ÄRLIGT.
JAG ÄR LÖJLIG.. MEN DE SKA HAN INTE FÅ VETA.

Nu börjar det.

Tomt, tyst.. Total jävla ångest.
Nu har Alexander åkt till Västerås och kommer inte hem förens på Söndag. Vem vet när han orkar ringa och höra av sig och kolla läget.
Han gillar inte att prata i telefon och jag är ju helt jävla beroende av att höra honom.. Hoppas han får en rolig helg.

Lina kommer hit idag! Så jag slipper ensamheten och så. Ska bli så himla kul att umgås med henne en helg, inga planer inga måsten.. Bara sällskap och skitsnack.
De enda som är säkert är att vi ska äta middag hos mamma ikväll. Dels för att jag inte orkat ta tag i disken hemma ännu, fy skämms! Och dels för att Linis ska få lite mer tid med resten av släkten också. Jag är så jävla sugen på en myskväll med bara levande ljus, vin och bra musik på låg ljudnivå i bakgrunden och en massa skitsnacka i bra sällskap.
Men vinet får jag skippa i några månader till.

NU ska jag dammsuga av alla golven, har städat hela lägenheten nu på en timme sedan Alex åkte. Jävlar så skönt att inte ha massa saker liggande tamefan överallt.
Får se vart kvällen slutar. Hör av er om det händer nå kul!


<3

Finner inga ord

Jag har problem med att få ur mig allt som finns och bubblar runt i mitt huvud. Jag försöker gång på gång prata med Alex men de känns som att inte ens hälften av allt jag vill häva ur mig kommer ut.. Och bara sekunder efter kommer de nya saker som antingen är frustrerande eller som gör mig ledsen eller något.. Aldrig tar de slut. Jag vet inte varför men känner mig konstant ledsen.. Jag vill bara att lilltjejen ska komma ut nu så jag kan få något att glädja mig över. Förstå mig rätt. Jag är jätteglad redan nu över henne, men känns lättare att kunna visa de när hon väl är här.. Hjälper ju inte med alla känslor jag har i kroppen nu att sitta och rita hjärtan över hela magen.

Imorgon åker Alex till Västerås, han ska typ träffa kompisar.
Jag själv får besök av min underbart söta lilla kusin Lina.. Inte umgåtts så mycket med henne tidigare men känns otroligt skönt att hon ville komma över och spendera tid med denna just nu ganska förstörda hormonkossa!
Det har alltid tidigare varit min jämnåriga kusin Anna ( Linas ena storasyster ) som umgåtts med mig. Men nu kommer lilltösen, och det är helt fantastiskt kul. Lina som är så glad över mig och tjockismagen ska nog hitta på något riktigt kul nu medans Alex är borta, kanske kan hon få mig på andra tankar helt efter veckans hemskheter..

Mer om vad som hittas på vid senare tillfälle, nu måste jag krypa ner i sängen. Johanna kommer över och lämnar Curt imorgon vid halv 8a på morgonen för hon skulle iväg och göra något. Så då måste denna tjockis vara uppe ur sängen. Och då kanske jag hinner städa i ordning innan Lina kommer också!
Vill inte visa henne den här röran ! <3

Mitt hjärta kan gå itu..

Sitter nu återigen helt forever alone och mår piss. Vet inte om det är alla dessa jävla hormoner som spökar eller om det är min extrema ångest som är tillbaka.. Kanske lite av båda? Ingen kul blandning isf..
Jag vet inte vad jag ska göra längre.. jag gråter dag ut och dag in.. känns som jag förlorar alla som jag har nära. Även fast jag vet att jag bara är löjlig så blir jag skitledsen för minsta lilla.. Jag litar inte på mig själv och vet inte vad jag ska ta mig till. (nej jag skulle aldrig skada mig eller dottern på något vis)
Men jag mår bara så dåligt.. Är ledsen och gråter och vill liksom inte göra någonting. Ligger i sängen på kvällarna, med så ont i kroppen och sån ångest att jag inte kan sova. Att Alex spelar gör de inte lättare men just nu är de inte bekymmret.
Alex upptäckte ena ångestattacken igår.. jag fick mer panik.. Nu är jag inte ensam längre.. Jag var ut med Ellen och gick. Va tvungen att gå hem för kroppen gjorde så ont av allt.. Jag ville inte mer.. Mitt hjärta kändes som de skulle stanna vilken minut som.. Alex blir ju jätteorolig och vet inte vad han ska göra.. Men de finns inget att göra.. De här är något jag själv måste ta itu med.. Men jag vet inte vad jag ska göra.. vart jag ska börja i alla jävla bekymmer.. Jag känner mig helt lost..

</3

.. What can I say, what can I do?
This is who I am and I am hurting you
What can I say, what can I do?
No matter how strong my feelings are
I always end up hurting you..

!"¤##"¤%

!¤#"%&¤%#"#!

Jag är så jävla less, idioter finns de tamefan överallt..

gå ut och gå eller stanna i soffan?

What to do, what to do?
Kommer jag få med min tjockis ut på promenad eller ska jag bädda om mig i soffan och bara stanna här resten av dagen?

prioriteringar

Skratta eller gråta. Ibland undrar jag över folks prioriteringar på saker.. Jag har gjort misstag och lärt mig mina läxor. men vissa människor fattar verkligen inte att deras prioriteringar är galna.. Jag blir typ tokig...
Jätteledsen och förstörd.. Trött i kropp och psyke, mycket som tar energin.
I veckan kommer en vän till oss och hjälper oss sätta upp tvn på väggen äntligen, sen kommer en kär vän över och tittar förbi och kramas med bebismagen.. Sen ska jag även träffa en ny vän för första gången i veckan.. Lite nervöst men de går nog bra!

...

Alec tog bild på tjockismagen! :)

Old pic'


Barkarby!

Varit runt överallt i Bålsta idag känns de som, sen även knallat i massa (hela tre st) butiker i Barkarby också!
Och nu sitter jag och Kajsa här och Alex vid sin dator och Cutler ligger och tjockar sig i sängen som vanligt :)
Nu ska vi snart börjar måla! FINALYYY !

Oh herreguud.

Nu förstår jag verkligen varför Alex kallar mig tjockis dag in och dag ut!
Det börjar verkligen synas att det ligger en liten tös i magen på mig nu.. Känns otroligt läskigt, men fan. Det betyder att hon snart är här!!


Tidigare inlägg Nyare inlägg