Alla hjärtans dag, fortsättning på dagen.
Jag vill återigen bara påminna om att i förra inlägget så hade inget hänt.
Jag hade bara för mycket tankar i huvudet och kände att jag behövde få ur mig allt.
Dagen har inte direkt blivit mycket bättre, drömde mardrömmar hela natten och vaknade av att min älskade Alexander väckte mig för att jag grät och skrek och sparkade i sömnen. Synd bara att jag inte minns vad jag drömde, men med tanke på allt från inatt så hade det nog med familjen att göra. Jag läste igenom min kusins blogg inatt och fick världens gråtattack. Jag mådde så jävla dåligt. Förstår inte varför livet ska vara så fruktansvärt orättvist. Idag gjorde jag något jag själv lovade mig att inte göra, men jag kände att jag behövde det. Jag behöver få svar, jag behöver min familj. Jag vill inte vara den som sitter mitt emellan och lyssnar när alla talar om varandra men aldrig MED varandra. Ni som tycker att jag gjort något dumt måste förlåta mig, men jag behöver verkligen få mina svar. Annars kommer jag aldrig komma vidare med livet.. Jag kommer få gå på min medicin hela tiden och aldrig få må bra igen. Och det är nu svaren behövs, inte om 10 år eller så.. Jag känner att mitt hjärta blöder, jag är trasig.. och just nu utspridd över all världens hörn. En del av mig vill bara gräva ner mig, en annan vill ut och tänka på annat, en tredjedel vill bara bort från allt och en sista del vill börja om. Hur ska man veta vilken del av sig själv man ska lyssna på i stunder som dessa? Jag vet att jag gjort mycket fel, men jag är 20 år. Jag vet inte hur jag ska handskas med situationer som dem här.. och ändå är det väl egentligen inte mig det är mest synd om..Det är alla hjärtans dag idag och jag vet inte alls om jag känner någon lust för något alls.. Mitt hjärta är trasigt hur ska jag då kunna fira? Det enda jag är säker på är att jag älskar dig Alexander, och jag är så otroligt glad att jag har dig vid min sida trotts allt. Du finns där för mig och tröstar trotts att vi bråkar och trotts mitt beteende ibland. du är min styrka! Vakna nu så jag kan få krama om dig och säga att jag älskar dig!
p.s. min blomma i hallen har dött såg jag, den enda riktigt blomman jag har i hela vår lägenhet.. En enda jävla blomma och inte ens den kunde jag hålla vid liv.
Ge mig en ny, nu blir det till att försöka igen!
Jag hade bara för mycket tankar i huvudet och kände att jag behövde få ur mig allt.
Dagen har inte direkt blivit mycket bättre, drömde mardrömmar hela natten och vaknade av att min älskade Alexander väckte mig för att jag grät och skrek och sparkade i sömnen. Synd bara att jag inte minns vad jag drömde, men med tanke på allt från inatt så hade det nog med familjen att göra. Jag läste igenom min kusins blogg inatt och fick världens gråtattack. Jag mådde så jävla dåligt. Förstår inte varför livet ska vara så fruktansvärt orättvist. Idag gjorde jag något jag själv lovade mig att inte göra, men jag kände att jag behövde det. Jag behöver få svar, jag behöver min familj. Jag vill inte vara den som sitter mitt emellan och lyssnar när alla talar om varandra men aldrig MED varandra. Ni som tycker att jag gjort något dumt måste förlåta mig, men jag behöver verkligen få mina svar. Annars kommer jag aldrig komma vidare med livet.. Jag kommer få gå på min medicin hela tiden och aldrig få må bra igen. Och det är nu svaren behövs, inte om 10 år eller så.. Jag känner att mitt hjärta blöder, jag är trasig.. och just nu utspridd över all världens hörn. En del av mig vill bara gräva ner mig, en annan vill ut och tänka på annat, en tredjedel vill bara bort från allt och en sista del vill börja om. Hur ska man veta vilken del av sig själv man ska lyssna på i stunder som dessa? Jag vet att jag gjort mycket fel, men jag är 20 år. Jag vet inte hur jag ska handskas med situationer som dem här.. och ändå är det väl egentligen inte mig det är mest synd om..Det är alla hjärtans dag idag och jag vet inte alls om jag känner någon lust för något alls.. Mitt hjärta är trasigt hur ska jag då kunna fira? Det enda jag är säker på är att jag älskar dig Alexander, och jag är så otroligt glad att jag har dig vid min sida trotts allt. Du finns där för mig och tröstar trotts att vi bråkar och trotts mitt beteende ibland. du är min styrka! Vakna nu så jag kan få krama om dig och säga att jag älskar dig!
p.s. min blomma i hallen har dött såg jag, den enda riktigt blomman jag har i hela vår lägenhet.. En enda jävla blomma och inte ens den kunde jag hålla vid liv.
Ge mig en ny, nu blir det till att försöka igen!
