Fortsättning

Tidigare inlägg avslutades ganska kvickt av ett akut besök med den där gosiga toaletten och efter det kände jag att jag verkligen inte orkade skriva mer.
Toaletten och jag är idag bästavänner, spenderar en hel evighet där inne. 

Jag är extremt trött nu för tiden och att träffa mig är nog inte så jätteroligt, men försöker hålla mig på fötterna så mycket det går.
Röra på mig och umgås med dem vännerna som vet hur det ligger till och som har förståelse till min seghet! 

Idag var en spännande dag, blodprov på blodprov..
Först MVC på morgonen och blev tömd på en massa blod. Dem ska testa för gulsot och HIV och massa annat. 
Och nej, det är inget jag har, bara saker man måste testa mot.
Sen åkte jag och Eric... Som va gullig nog att köra mig idag, och vara mitt moraliska stöd, vi åkte till Kallhäll igen och gick till Vårdcentralen för att utföra blodprovet till KUB-testet vi valt att göra.. Det är typ ett test som man ser om ungen föds med kromoson förändringar eller Downs syndrom.. 
Lite läskigt.. så i slutet av Juni ska jag in till Odenplan och göra ultraljudet till testet och får då resultatet.. 

Sen i Augusti får jag veta vilket kön det är, om jag vill.. 
Eller vi vill.. Alexander vill ju så hemskt gärna veta.. Jag tycker det skulle vara spännande med en överraskning.
Men ADHD barn ( som alex är ) är inte så intresserade av överraskningar. Och han har en hel del bra argument till varför vi borde ta reda på de innan. Så får väl se hur det blir med de.
Nu har jag inte så mycket mer för tillfället. 
Några frågor så är det bara ställa dem, 
annars får ni vänta på mer uppdateringar!

Kram

Long time no seen.

Jag vet att det var väldigt länge sedan jag skrev något här senast. 
Men jag lovar att det finns en vettig förklaring till varför..
Såhär är det, jag är gravid.
Och jag tycker det hela är både jättespännande och extremt läskigt. 
Jag har valt att inte gå ut med det någonstans men nu kände jag att jag behövde skriva av mig.. 

Jag är nu i vecka 10.
Alltså är det extremt många veckor kvar och den lilla beräknas dyka upp i Januari.
Det är alltså jättemycket som ska fixas och donas med nu innan Januari och jag är redan helt slut.
Jag äter dåligt, sover dåligt.. fast jag själv tycker att jag både äter och sover hela tiden.
Jag var på ultraljud i vecka 7. Då var den lilla en hel cm lång.. 
Det är ingenting egentligen, men känns helt sjukt att veta.
Sen fick jag åka in på Danderyds kvinnoklinik akut för att jag inte fick behålla någon mat.
Där gjorde jag mitt andra ultaljud, då hade den vuxit 9 mm till på bara 8 dagar. 
HELT SJUKT VA FORT DE GÅR..

Nu vet jag inte vad jag ska tillägga. 
men mer kommer sen..